Endodonti är den särskilda gren av tandläkarprofessionen som ägnar sig åt att studera, förebygga och behandla sjukdomar med ursprung i tandpulpan.

En tand består till största delen av dentin och ytterst ett skyddande lager av den hårda emaljen. Dentinet omsluter det hålrum där tandpulpan finns, en vävnad med rikligt antal blodkärl och nervtrådar. Tandpulpan sträcker sig från tandens krona till dess rotspets, där den står i förbindelse med omgivande käkben via flera små mynningar.  

Pulpan kan skadas på flera olika sätt. Djup karies, sprickor, tandlagningar eller slag mot tanden är vanliga orsaker.  I ett första steg uppstår en inflammation i tandpulpan. Ibland kan denna inflammation vara mycket smärtsam men förlöper ofta helt utan symtom. En pulpainflammation kan bli så kraftig att pulpans blodcirkulation upphör och en så kallad pulpanekros inträder. I nästa skede kan bakterier ta sig in i det nu delvis tomma hålrummet och leva på de vävnadsrester som finns där. Bakterierna och deras ämnesomsättningsprodukter läcker sedan ut från roten till omkringliggande vävnader och åstadkommer en inflammation i tandens fäste. Tanden kan bli öm och ge upphov till smärta och ibland svullnader i käken.  

För att kunna behålla en tand med kraftig pulpainflammation eller pulpanekros krävs ofta en endodontisk behandling, en rotfyllning. Tandläkaren borrar in till hålrummet med den inflammerade eller döda pulpan. En gummiduk sätts på tanden med syfte att isolera den aktuella tanden ifrån den övriga munhålan under behandlingens gång. Under riklig spolning med, oftast klorinnehållande, vätska rengör tandläkaren hålrummet inuti tanden. För att kunna göra rent även i rötterna används rotkanalsfilar vilka ser ut som tunna nålar av varierande grovlek med ett plasthandtag. Behandlingen genomförs under kontroll med hjälp av röntgenbilder och ibland elektroniska mätinstrument. Ofta genomförs behandlingen i två åtskilda besök. Mellan behandlingstillfällena förses det rengjorda hålrummet inne i tanden med ett bakteriedödande medel, ofta calciumhydroxid. I de flesta fall kan tanden rotfyllas vid påföljande besök ungefär en eller två veckor efter första behandlingen. Själva rotfyllningsmomentet innebär att ett gummimaterial, guttaperka, i form av koniska spetsar i passande storlek förs ned i det rengjorda hålrummet tillsammans med en klisterliknande pasta. När rotfyllningen är klar återstår det att laga tandkronan. På grund av den extra tandsubstansförlust som en rotfyllning medför ställs höga krav på lagningen för att undvika en framtida tandfraktur. Därför ersätts ofta den skadade tandkronan med en konstgjord krona, i metall eller porslin. En tand med välgjord rotfyllning och restauration kan behållas i många år, ofta livet ut, utan att ge besvär eller obehag.

Trots att tandhälsan förbättrats under senare år är behovet av endodontiska behandlingar alltjämt stort. Allt fler människor behåller ju sina egna tänder högt upp i åldrarna. De flesta vuxna svenskar har därför fått någon eller några av sina tänder rotfyllda. Endodontisk behandling tillhör rutinåtgärderna på de flesta tandläkarmottagningar. Tack vare lokalbedövning och moderna metoder kan behandlingen i regel utföras helt utan smärtförnimmelse.

Då och då kan särskilda svårigheter eller komplikationer föreligga. Ibland behöver endodontiska behandlingar göras om och det förkommer också att det krävs ett kompletterande kirurgisk behandling, en så kallad rotspetsoperation. Under sådana omständigheter kan någon av landets ungefär 60 specialisttandläkare inom ämnesområdet behövas konsulteras eller anlitas.